22:36 Tankar
Detta kommer bli ett rörigt inlägg, men behöver skriva av mig.
----------------------------------------------------------------------------------------
Jag har nog alltid känt att jag aldrig riktigt passar in. Jag är inte tillräcklig på alla plan, jag är inte tillräcklig rolig, pratsam, snygg, framåt.
Jag passar liksom inte in någonstans, är väl för konstig eller något, det är så jag känner. Jag lyssnar inte på rätt musik, jag klär mig inte så som man ska, jag är bara annorlunda.
Jag är mycket i min egna värld. Jag tycker om djupa saker, jag känner så mycket och tycker om att prata om djupa och stora saker i livet. Jag njuter av skogen, havet/sjö, djupa låttexter mm och det är nog lite udda i andras ögon.
Jag passar inte in i detta samhälle för ingen har tid för och lyssna eller förstå mig. Jag vet inte riktigt. Jag kan känna en saknad utav en riktig vänskap, där man skrattar tillsammans, stöttar varanndra, hjälper och finns där för varanndra.
Jag har lärt mig att man ska ta hand om en själv för det är det ingen annan som gör, ingen bryr sig om det skulle hända något, ingen som finns där om det skulle hända något, man får ta vara på sig själv.
Det är ingen som lyssnar på en, ingen som bryr sig, obetydlig och ensam fast man är omkring människor.
Jag har nog aldrig passat in och vet inte om jag någonsin kommer göra det. Jag är van vid att ingen lyssnar eller bryr sig, så jag har slutat och berätta saker, för får ändå ingen respons tillbaka.
Jag sköter allting själv, aldrig fått hjälp eller stöd, även dom gångerna jag velat och behövt, så har jag ensam fått hantera det.
Jag vet inte vad detta inlägg handlar om egentligen, bara saker som snurrar runt i huvudet på mig. Just idag så känns det ok och vara en utböldning, livet kan nog bli bra ändå.
Jag känner just nu att jag bara vill fokusera på mig själv och inte lägga så mycket energi på det andra, för dom bryr sig inte ändå om mitt liv eller hur det går för mig.